Anestesi & Intensivvård
Startsida  /  EDAIC II  /  Fysiologi  /  23 · Ventrikelfysiologi
ÄMNE 23 · FYSIOLOGI

VENTRIKELFYSIOLOGI

Tre faser av gastrisk reglering (kefal, gastrisk, intestinal), GI-hormoner (gastrin, GIP, sekretin, CCK), sfinktrar i GI-kanalen och barriärtrycket.

Starta quiz Tillbaka till Fysiologi
Innehåll
  1. Tre faser av gastrisk reglering
  2. Gastrointestinala hormoner
  3. Sfinktrar i GI-kanalen
  4. Gastrisk tömning

Tre faser av gastrisk reglering

Gastrisk reglering sker i tre faser:

Gastrisk reglering — de tre faserna
GI-traktens reglering: cefal, gastrisk och intestinal fas. Parietalceller, huvudceller och enteroendokrina celler.

1. Kefal fas

Initieras av tanke, syn eller doft av mat via cortex cerebralis och hypothalamus → medulla → vagus. Leder till ökad gastrisk sekretion och förhöjd gastrinnivå. Minskar vid sympatikusstimulering (smärta, rädsla, ångest).

2. Gastrisk fas

Mat och vätska i magsäcken aktiverar sträck- och kemoreceptorer → ytterligare ökad gastrisk sekretion och peristaltik. Tonen i nedre esofagussfinktern (LOS) ökar för att förhindra reflux. Negativ feedback: när pH sjunker till 2 hämmar gastrin ytterligare syrasekretionen.

3. Intestinal fas

Chyme (mat blandat med magsaft) når duodenum → frisättning av tre hormoner som hämmar gastrisk funktion: GIP, sekretin och CCK.

Gastrointestinala hormoner

HormonFrisättning stimuleras avEffekter
Gastrin Kefal fas, magsäcksdilatation, proteiner i magsäcken, stegrat pH i chyme ↑ Gastrisk sekretion, ↑ motilitet, tillväxt av mukosa, kontraheerar LOS, relaxerar pylorus
GIP Fettsyror i tunntarmen ↑ Insulinfrisättning, hämmar gastrisk sekretion, minskar gastrisk tömning
Sekretin Syrligt chyme i tunntarmen Stimulerar gallblåsekontraktion och pankreasenzymer, förstärker CCK:s effekt
CCK Aminosyror och fettsyror i tunntarmen Gallblåsekontraktion, pankreasenzymer, mättnadskänsla, hämmar gastrisk tömning

Sfinktrar i GI-kanalen

SfinkterTypNervsupplyFunktion/tryckvärde
Övre esofagussfinktern (UOS) Anatomisk (krikopharyngeus, C5–6) Medveten kontroll Kontraheerad i vila, förhindrar luftsväljning
Nedre esofagussfinktern (LOS) Funktionell Vagusnerven 15–20 mmHg i vila; öppnar vid sväljning
Pylorussfinktern Anatomisk Coeliacusganglion Styr passage av chyme från magsäcken till duodenum
Ileocekala sfinktern Anatomisk Autonom Förhindrar reflux av koloninnehåll till ileum
Sphincter of Oddi Anatomisk Autonom Kontrollerar frisättning av galla och pankreasenzym till duodenum
Anus (intern/extern) Intern: ofrivillig; Extern: frivillig Intern: hypogastrisk plexus; Extern: nervus pudendus (S2–S4) Kontroll av defekation

Barriärtrycket vid LOS

Barriärtrycket = LOS-trycket minus intragastriskt tryck. Ju närmre noll, desto större refluxrisk. Faktorer som minskar barriärtrycket eller ökar intragastriskt tryck (graviditet, fullmagsbehandling, abdominalutspänning) ökar refluxrisken.

Klinisk relevans LOS-trycket (15–20 mmHg) kontraheeras av gastrin, kolinerga stimuli och motilin. Det relaxeras av dopamin, östrogen, CCK och sekretin. Viktigt vid bedömning av aspirationsrisk.

Gastrisk tömning

Ökar: kolinerg stimulering, metoklopramid, neostigmin.

Minskar: mat i magsäcken, stress och smärta, hög ålder, diabetes, ileus, graviditet, opiater, antikolinergika, symtomimetika och alkohol.

GBSN · Ämne 23 · Ventrikelfysiologi EDAIC DEL 2 · FYSIOLOGI