Anestesi & Intensivvård
Startsida  /  EDAIC II  /  Fysiologi  /  21 · Illamående & kräkning
ÄMNE 21 · FYSIOLOGI

ILLAMÅENDE & KRÄKNING

Kräkreflexens anatomi (CTZ och kräkcentrum), ejektionsfasens mekanismer, komplikationer och riskfaktorer för PONV.

Starta quiz Tillbaka till Fysiologi
Innehåll
  1. Definitioner
  2. Kräkreflexens fysiologi (CTZ och kräkcentrum)
  3. Kräkningens faser (pre-ejektions- och ejektionsfas)
  4. Komplikationer till kräkning
  5. Riskfaktorer för PONV

Definitioner

Illamående (nausea): känslan av att vilja kräkas.

Kräkning (vomiting): ofrivillig, kraftfull expulsion av maginnehåll via munnen.

PONV (postoperativt illamående och kräkning) kan vara lika plågsamt som postoperativ smärta.

Kräkreflexens fysiologi

Kemoreceptor-triggerzonen (CTZ)

Belägen i golvet av fjärde ventrikeln i area postrema, funktionellt utanför blod-hjärnbarriären — kan därmed detektera toxiner och läkemedel i blodet. Innehåller dopamin-D₂-receptorer och serotonin-5-HT₃-receptorer. CTZ ger efferent input till kräkcentrum.

Kräkcentrum

Beläget i medulla. Tar emot afferenter direkt från:

Kräkningens faser

Pre-ejektionsfas

Ejektionsfas

  1. Respirationen pausas mitt-inspiration
  2. Hyoid och larynx höjs → öppnar krikooesofageala sfinktern
  3. Glottis stängs (skyddar luftvägen)
  4. Mjuka gommen eleveras (stänger nasofarynx)
  5. Diafragma och bukmuskulatur kontraherar → ökat intraabdominellt tryck
  6. Gastroesofageala sfinktern öppnar → ejektionering av maginnehåll

Komplikationer till kräkning

Riskfaktorer för PONV

Patientrelaterade (Apfels poäng)

Anestesirelaterade

Propofol (TIVA) minskar PONV-risken.

Kirurgirelaterade

GBSN · Ämne 21 · Illamående & kräkning EDAIC DEL 2 · FYSIOLOGI