Innehåll
De fem faserna
Hjärtcykeln är ett centralt EDAIC-ämne. Lär dig rita diagrammet och förklara tryckkurvor och klapplyden för varje fas.
| Fas | Händelse | Klaffar |
|---|---|---|
| 1 — Atriell kontraktion | Bidrar med ca 30% (atrial kick) av slutdiastolisk volym | Mitralis öppen, aortaklaff stängd |
| 2 — Isovolumär kontraktion | Kammartrycket stiger utan volymändring | Båda stängda |
| 3 — Ejektionsfas | Blod ejekteras till aorta; trycket sjunker mot slutet | Aortaklaff öppen |
| 4 — Isovolumär relaxation | Kammartrycket faller utan volymändring | Båda stängda |
| 5 — Passiv kammarfyllning | Ca 70% av slagvolymen fylls passivt | Mitralis öppen |
Hjärtljud S1 och S2
- S1 (lub) = stängning av AV-klaffarna (mitralis + trikuspidalsklaff) i början av systole
- S2 (dup) = stängning av semilunarklaffarna (aortaklaff + pulmonalisklaff) i slutet av systole
EKG och faskorrelation
- P-våg → atriell depolarisering → atriell kontraktion (fas 1)
- QRS → ventrikulär depolarisering → isovolumär kontraktion (fas 2) startar
- T-våg → ventrikulär repolarisering → isovolumär relaxation (fas 4)
Koronar blodflödets relation till hjärtcykeln
Centralt begrepp
Vänster kammare tar emot koronart blod enbart under diastole — under systole är LVCOPP ≈ 0 mmHg. Höger kammare kan ta emot koronart blod under hela cykeln.
| Situation | Vänster kammare (LV) | Höger kammare (RV) |
|---|---|---|
| COPP systole | SBP − LVESP = 120 − 120 = 0 mmHg | SBP − RVESP = 120 − 25 = 95 mmHg |
| COPP diastole | DBP − LVEDP = 70 − 10 = 60 mmHg | DBP − RVEDP = 70 − 5 = 65 mmHg |
Ökad hjärtfrekvens förkortar diastolisk tid → kortare koronarperfusionstid till LV → ischemirrisk vid hög frekvens, särskilt vid redan komprometterat koronarflöde.
Atriell kontraktion och förmaksflimmer
Atriell kontraktion (fas 1) bidrar normalt med ca 30% av kammarfyllningen. Vid förmaksflimmer förloras denna "atrial kick" och cardiac output kan minska med upp till 30%, speciellt hos patienter med redan stel kammare (t.ex. vid hypertension eller hypertrofisk kardiomyopati).