FRC-sänkning under narkos
Generell anestesi minskar FRC med 15–20% vid induktion, oberoende av om patienten andas spontant eller ventileras mekaniskt.
Orsak
- Relaksation av diafragma (kranial förflyttning) och intercostalmuskler
- Ändrad thoraxkonfiguration — thoraxväggen expanderar inte lika mycket
- Bukorganen förflyttas kranialt i ryggläge
- Atelektas i beroende lungdelar (ca 15–20% av lungvolymen)
- V/Q-mismatch och ökad intrapulmonell shunt
- Sänkt O₂-reserv vid apné
PEEP (5–10 cmH₂O) motverkar FRC-sänkning och atelektas men normaliserar sällan FRC helt. Prone-läge ger bättre FRC-bevarande än ryggläge.
V/Q-mismatch och shunt
Under narkos i ryggläge uppkommer V/Q-mismatch pga att beroende lungdelar (posteriora regioner) atelektaserar medan perfusionen kvarstår där (tyngdkraftsberoende).
| Egenskap | Vaken | Under narkos (ryggläge) |
|---|---|---|
| FRC | Normal | −15 till −20% |
| Alveolär dead space | ≈0 ml | ≈70 ml |
| Fysiologisk dead space | ≈150 ml | ≈220 ml |
| Intrapulmonell shunt | <5% | 10–15% |
| Mucociliär clearance | Normal | Hämmat |
Hypoxisk pulmonell vasokonstriktion (HPV) kompenserar delvis V/Q-mismatch genom att omfördela blod till bättre ventilerade regioner. Volatila anestetika hämmar HPV och ökar shuntfraktion.
Dead space-förändringar
Under narkos ändras dead space markant:
- Anatomisk dead space (luftvägarna) bibehålls ~150 ml vid intubation (tuben kan minska det vid ETT utan rätt MTT-volym)
- Alveolär dead space: 0 ml (vaken) → ~70 ml (under narkos) pga atelektas och lokal perfusionsreduktion i icke-beroende lungdelar
- Fysiologisk dead space: ~150 ml → ~220 ml under narkos
Mucociliär clearance
Mucociliär clearance hämmas under och efter narkos:
- Inhalationsanestetika sänker ciliefunktionen och minskar slemproduktionens kvalitet
- Torr och kall inspirerad gas (utan fuktning) skadar cilier och mucosa
- Endotrachealtub och sugtionsskador bidrar
- Återhämtning tar 6–8 timmar efter avslutad anestesi
Klinisk konsekvens: ökad risk för sekretstagnation, atelektas och pneumoni postoperativt. Fuktad och uppvärmd inspirationsgas och HME-filter motverkar.
Lateralt sidoläge
I lateralt sidoläge fördelas ventilation och perfusion olika beroende på medvetandenivå:
| Tillstånd | Underliggande lungans ventilation | Orsak |
|---|---|---|
| Vaken | Bättre ventilerad | Diafragma arbetar bättre pga bukorgans tryck |
| Under narkos | Sämre ventilerad | Muskelrelakation — diafragma förlorar kontraktilitet, övre lungan "stjäl" ventilationen |
| Mekanisk ventilation | Sämre ventilerad | Övre lungan mer compliabel och ventileras lättare |
Postoperativa pulmonella komplikationer
Postoperativa pulmonella komplikationer (PPC) är den vanligaste källan till postoperativ morbiditet och mortalitet. Riskfaktorer:
- Övre abdominal- och thorakalkirurgi (starkast enskild faktor)
- Rökning, KOL, obstruktiv och restriktiv lungsjukdom
- Obesitas (ytterligare FRC-sänkning)
- Ålder, ASA-klass III–IV
- Prolongerad operationstid (>3–4 timmar)
Profylax: djupandningsövningar, spirometri, tidig mobilisering, CPAP postoperativt, optimalt smärtlindring (epidural), minimal opiatanvändning.