Anestesi & Intensivvård
Startsida  /  EDAIC II  /  Fysiologi  /  49 · Reflexer
ÄMNE 49 · FYSIOLOGI

REFLEXER

Reflexbågens komponenter, Bell–Magendies lag, sträckreflexen, inverse sträckreflexen, flexorreflexen och nervfiberklassificering.

Starta quiz Tillbaka till Fysiologi
Innehåll
  1. Reflexer — definition och komponenter
  2. Bell–Magendies lag
  3. Sträckreflexen (monosynaptisk)
  4. Inverse sträckreflexen
  5. Flexorreflexen (polysynaptisk)
  6. Klassificering av nervfibrer

Reflexer — definition och komponenter

Reflexer är snabba, automatiska och förutsägbara svar på stimuli. Somatiska reflexer (t.ex. knäreflexen) reglerar skelettmuskulatur; viscerala reflexer (t.ex. pupillar ljusreflex) reglerar ANS.

Grundkomponenter i en reflexbåge:

  1. Receptor (sensor)
  2. Afferent sensorisk neuron
  3. Synaps (i CNS: ryggmärg eller hjärnstam)
  4. Efferent motorneuron
  5. Effektororgan (muskel eller körtel)

Bell–Magendies lag

Anteriora (ventrala) spinalnervrötter = enbart motoriska fibrer
Posteriora (dorsala) spinalnervrötter = enbart sensoriska fibrer

Sträckreflexen (monosynaptisk)

Exempel: Knäreflexen. En monosynaptisk reflex som resulterar i kontraktion av en muskel vid sträckning.

  1. Muskelspindlar i muskeln stimuleras vid sträckning → elektrisk potential genereras
  2. Ia/II-fibrer → afferenter till ryggmärgens grå massa (ventrala horn)
  3. Synaps med alfa-motorneuroner → efferenter till extrafusala muskelfibrer → kontraktion av sträckt muskel
  4. Sensoriska neuroner synapterar också med inhibitoriska interneuroner → reciprok inhibering av antagonistmuskelgruppen

Sträckreflexen upprätthåller muskeltonus, stödjer posturalkontroll och förhindrar skada via opposition mot översträckning.

Inverse sträckreflexen

Vid kraftig muskelspänning aktiveras Golgi tendonorgan (GTO, Ib-fibrer) → inhibitoriska interneuroner → inhibering av alfa-motorneuroner → muskelrelaxation. Skyddar mot muskelruptur vid extrem tension.

Flexorreflexen (polysynaptisk)

En polysynaptisk reflex som svarar på smärtsam stimulering:

Klassificering av nervfibrer

FibertypDiameter (µm)Hastighet (m/s)Funktion
10–2060–120Motorisk efferent till skelettmuskel
5–1040–70Touch och tryck
3–615–30Motorisk efferent till muskelspindlar
2–510–30Snabb smärta och temperatur
B1–33–15Autonoma pregangliionära fibrer
C0,5–10,5–2Diffus smärta och temperatur; autonoma postgangliionära
Ia (Aα)12–2072–120Sensorisk från muskelspindel (annulospiral)
Ib (Aα)12–2072–120Sensorisk från Golgi tendonorgan
II (Aβ)4–1224–72Sensorisk från muskelspindel (flower-spray)
III (Aδ)1–46–24Smärta och kyla
IV (C)0,5–10,5–2Smärta och temperatur
Examen Ia och Ib är båda Aα-typ men senserar olika: Ia = muskelspindel (sträckning), Ib = Golgi tendonorgan (tension). B-fibrer = autonoma pregangliionära (tunt myeliniserade, 3–15 m/s).
GBSN · Ämne 49 · Reflexer EDAIC DEL 2 · FYSIOLOGI